The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci?s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919?s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony.

Kortfattat handlar arbetet om föräldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien är gjord enbart med hjälp av litteratur, och då främst de styrdokument som varit gällande under 1900-talet, det vill säga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, Läroplan för grundskolan Lgr62, Läroplan för grundskolan Lgr69, Läroplan för grundskolan Lgr80 samt Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hämtats för att påvisa föräldrarnas och skolansansvar gällande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.Föräldrarna betraktades som näst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förändrades över tid och föräldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har också växt över tid och blivit ett stort ansvar förbåda parter.

The purpose of this essay is to examine and compare narrations by five witnesses, who has written about atrocities against Christians from 1915 to 1919 in what is today south-eastern Turkey, but what was then the Ottoman Empire. I have focused on how the roles of perpetrators, victims, spectators and protectors are featured in the witness narrations. Four questions were posed in the study: Who are portrayed as perpetrators, victims, bystanders and protectors in the various witness narrations? How are these roles expressed in the witness narrations? What differences can be found among the five selected witness narrations from Mardin and Urfa, 1915-1919? What are the explanations of the differences in the witness narrations? The method I have used has been an analysis in which I compare how the different narrations capture the events of 1915-1919. I have used three factors to look at the explanations why there may be differences in the witness narrations.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Syftet med detta arbete är att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina årsböcker mellan 1915-1919, förhåller sig i sina utsagor om människorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frågeställningar som använts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sådana? I vilken ut-sträckning bär dessa utsagor en regional eller nationell prägel? Sätts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika är dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehåller fler eller färre av dessa utsagor? Finns det en förändring i dessa utsagor under den tid som undersökts? Källmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens årsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, Småland, Bohuslän, Västmanland samt Skåne i den ordningen. För att uppnå syftet har en kvalitativ textanalys använts.

The subject of religion in Swedish schools is the single most talked about topic in the curriculum. One explanation could be that it is the oldest subject in Swedish schools and the topic has undergone the biggest change through time. This process of change has been anything but undebated. The subject of religion within schools has met debates through almost its entire history, partly from the state and from the church, but also from the teachers and the students. Debates concerning the existence of Christianity in Swedish schools as well as the Swedish traditions constantly reoccur in today?s government debates and various media but in different versions.

 Efter reformationen låg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, både av pedagogiska, men också av ideologiska skäl (Skolverket 2009). Detta hade en viss påverkan och i 1919 års undervisningsplan sågs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, då den utkom. Nu fick istället Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgångsläge för att reflektera över värdegrundsfrågor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frågor angående vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

The purpose of this essay was to analyze the collapse of democracy in the Weimar Republic. This was done by analyzing some of the most turbulent crises in its history like the communists attempt to take power in 1919, the kapp-putsch of 1920, hyperinflation 1923 and the economic depression 1929-1933. The method that I used in this essay is called methodological individualism. It was an analytical framework which helped to understand the citizens view on democracy and legitimacy. The theoretical framework was based on Juan J.Linz and Seymour Martin Lipsets ideas on legitimacy and efficacy.

Denna uppsats har till syfte att få en överblick av hälsoläget inom Nås provinsialläkaredistrikt under hösten 1918 och våren 1919, då spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvården och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av världen där ett stort antal unga människor avled. I undersökningen belyses även könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var männen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan.

I uppsatsen analyseras hur Evert Taube skildrar Det Utomeuropeiska i sina sångtexter. Edward Saids Orientalism används som grundteori..

Syftet med föreliggande examensarbete är att utveckla ett förslag på läromedel för lärare i ämnet religionskunskap i grundskolans senare år. Vi har i uppsatsen beskrivit vårt arbete utifrån ett religionspedagogiskt försök. Analys och utvärdering av detta experiment redovisas och likaså undervisningsmodellen i sin helhet. Modellen behandlar delar av kristendomen och grundar sig på diskussioner utifrån populärmusik samt estetiska moment. Vi har i litteraturöversikten fokuserat på de stöd vi kan för denna undervisningsmodell i läroplan och kursplan samt beskrivit relevant forskning på närliggande områden. Bland annat beskrivs elevers inställning till religion och livsfrågor.

Participation as Pedagogy ? Imagined Race and the Exhibit of Swedish Peoples-Types.This essay will analyse and give a deeper picture of the ?The Exhibit of Swedish People-Types? by focusing on the pedagogical ideals that formed the exhibit as an participatory media. The exhibit was led by the famous race-biologist Herman Lundborg and toured Sweden in 1919 displaying the racial constitution of the Swedish population using material gathered by the public itself. The exhibit has been described as an important tool in popularising eugenics in Swedish society during the early 20th century with the ambition of gaining funds to create the first race-biological institute and to influence policy-making. Nevertheless there has not been a single study which has focused solely on the exhibit and how the pedagogical ideals that permeated it affected the relation between the public and the media itself nor the political implications of this relation.

I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 ? 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 ? 2003.Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats.